hellbom
Nej, se det snöar…
Posted by hellbom på 112008000+01:0011b+01:00lör, 22 Nov 2008 09:33:32 +0100 26, 2007
…det var väl roligt. Hurra!…
Nej, inte alls. Inte ett dugg roligt. Med åren har jag kommit att avsky vintern. Jag gillar inte kylan, jag gillar inte snön. I dag, lördagen den 22 november snöar det över Stockholm. Det är fyra grader minus, så snön kommer att ligga kvar. Den har redan krupit upp en halv decimeter på fönsterrutorna
Om jag nu ska gå till Konsum, vilket ingår i dagens planer, får jag röra mig försiktigt. Inte glömma käppen. Någon snöskottning är inte att förvänta. Jo, kanske på körbanorna, men alltför sällan på trottoarerna.
För sisådär 75 år sen hade snöskottarna redan varit i farten med spadar och spett. De var inte så effektiva, men de var många. En del hade kanske aldrig tidigare hållit i en skovel. Det var depression och arbetslöshet. Kontorister och butiksbiträden köade till snöskottarjobben. I lågskor, ulster och hatt ryckte de ut för att röja väg åt stockholmarna. Det var en ömklig syn. En sorglig syn. Men drivorna skyfflades undan. De goda medborgarna kunde tämligen riksfritt ta sina promenader.
Ja, för min del hade snön gärna fått ligga kvar. Att kunna spänna på sig laggen utanför porten på Hornsgatan, köra ner genom Ligna och följa Wolmar Yxkullsgatan österut mot Tanto – det var toppen. Nu var det länge sen jag åkte skidor. I källarn har jag ett par i antik modell. På dem blir det aldrig mera åkt. I en garderob hänger urmodiga skidkläder. De får hänga. Inte ens Myrorna skulle vilja ha dem.
Jag måste medge att vintern ibland kan vara ganska vacker. Snön gör dagarna lite ljusare. Förra årets barvinter var för trist i sin gråhet.
Egentligen vet jag inte hur jag vill ha det. En ständig vår kanske.
Snön har krupit upp ytterligare nån centimeter på fönsterrutorna. Nu ska jag fixa lunch och så titta på Kalla däruppe i Gällivare. Det är hon, tjejen som åker skidor, ni vet.
Hellbom's Weblog 
Mats Werner said
Vi har precis nått vår första vinter ”i frihet” men förblir här hemma i modden. Vi har pratat om att bosätta oss i ljusare och varmare trakter ett antal veckor så här års – nu när vi kan, men det verkar inte bli av i år iallafall.
Hustrun har alltid varit som Du, avskytt mörkret. Gått ner i humör. Hon ogillar främst November. För mig är Februari-Mars en större plåga som blir så överraskande lång varje år.
Ibland har jag frågat hustrun om det inte egentligen är så att hon trivs bäst just nu och en månad framåt då hon ändå tröstar sig med att ”snart vänder det!”. För efter den 21 december suckar hon och säger att ”nu är det bara sex månader kvar så vänder det igen……..”
Själv har jag alltid gillat snön. Men inte den bruna modden. Någon decimeter snö som täcker allt det svarta och dystra och som kommer runt 1a Advent och ligger kvar till och med Vecka 8 (för ungarnas skull). Det vore eftersträvansvärt.
Chili said
snygg blogg du har!!:)