Hellbom’s Weblog

Just another WordPress.com weblog

Archive for maj, 2010

Häxan George – Disneys anfader

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCMon, 31 May 2010 08:01:02 +0000 26, 2007

En av mina släktingar är Walt Disney. Jag har anat det länge, men det har inte blivit av att jag har lagt in honom i släktträdet, för det är ganska tråkigt att gå från generation till generation.

Men så, den sista söndagen i maj, blev det av. Någonstans hade jag sett att Disney skulle vara släkt med Edward I av England, så där hakade jag på.

Sen surrade namnen förbi: Bardolf, Stapleton, Waldegrave, Fox, Call.

De sa mig ingenting. Men så var jag framme hos Disney och jag tog hem den här bilden. Sen började jag gå tillbaka igen och tittade på släkting efter släkting. När utvandrade de till Amerika? Där dök namnet George Burroughs upp. Död i Salem 1692, född 1650 – det framgick inte var.  Utexaminerad vid Harvard 1670. Hans far Nathaniel dog i Limehouse, England 1681. Hur hängde det här ihop?

Spaningen fortsatte. Och det visade sig att Nathaniel hade varit i Amerika i affärer 1650 och där föddes George. Så frun hade fått följa med. Pappa åkte hem till England men mamma och barn stannade tydligen kvar i Den nya världen.

George blev präst och gifte sig med Hannah. En söndag 1676 när han predikade i kyrkan i Casco (Portland) Maine blev församlingen överfallen av indianer. George räddade sig till en ö i Casco Bay.

År 1680 flyttade han till Salem där han var präst i två år, men efter bråk om lönen återvände han til Casco, bara för att återigen bli bortdriven av indianerna. I nio år var han präst i Wells. Den 4 maj 1962, när han satt vid sitt middagsbord, blev han anhållen av en grupp män och fördes till fängelset i Salem. Den 9 maj ställdes han inför domstol och anklagades för häxeri.

Två unga flickor vittnade mot honom. Abigail hade fått magiska dockor av honom, Mercy hade förts upp på ett högt berg  och han hade lovat henne alla kungadömen på jorden.

De allvarligaste anklagelserna gällde hans övermänskliga krafter. Han kunde lyfta en musköt med ett finger i bygeln, han kunde bära en tunna cider hur långt som helst, han kunde springa fortare än en häst.

Flera vittnen hade sett honom tillsammans med satan, men många förklarade också hur intelligent, generös. ödmjuk och trofast han var. Det hjälpte inte. Han dömdes till döden. När han  den 19 augusti 1692 stod under galgen och väntade på att repet skulle hängas runt hans hals läste han med hög röst ”Fader vår”, vilket anses omöjligt för en häxa. Åskådarna blev mycket rörda och krävde att han skulle benådas, men en präst förklarade att han blivit dömd av en domstol. Så hängdes George Burroughs tillsammans med tre andra män och en kvinna, alla dömda för häxeri.

Tjugo år senare fick hans barn ekonomisk ersättning för sin fars felaktiga avrättning.

Så här är jag släkt med George Burroughs:

Gunnar Thorleif Hellbom är farfars mormors mormors morfars morfars mormors morfars farmors morfars farfars mosters dottersons sonsons dottersons sonsons sonsons sondotters sonsons sonsons sonsons dotterdotters sonsons dotterdotters sonsons son  till George Burroughs.

Posted in Familjen | 1 Comment »

Moses i vassen

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCFri, 21 May 2010 14:06:06 +0000 26, 2007

Den här historien handlar om ett par av mina släktingar som var kykoherdar i Kristdala utanför Oskarshamn på 1600-talet.

På kvällen den 9 augusti 1633 hade kyrkoherde Bertil Duraeus och hans åttaårige son Johannes besökt en granne i Systertorp och rodde hemåt över en sjö som de kallade för ”gölen”. Mitt på sjön fick den gistna ekan en svår läcka, vattenfylldes och sjönk. Kyrkoherden började simma mot land och bogserade sonen framför sig.

Men när de nådde strandkanten var han så utmattad att han inte orkade ta sig i land utan sjönk ner i dyn och drunknade. Pojken blev liggande i vassen, där han senare på kvällen hittades av några bybor och blev återpplivad.

Efter en tid fick han en styvfar, även han en kyrkoherde. Han tog studenten 1648, blev prästvigd 1654 och 1670 stod han som kyrkoherde i sin fars predikstol i Kristdala. År 1387 avancerade han till prost.

Men hans liv fick inte ett lyckligt slut. Under de sista 20 åren var han och hans hustru så svårt alkoholiserade att de inte kunde ta sig ur sängen och han kunde naturligtvis inte upprätthålla sin tjänst. Han dog 1708.

Om detta lär det berättas i en bok av Sven Bankeström som heter ”Från flydda tiders Kristdala och Tunalän”.

Mitt släktskap med Johannes ser ut så här:

Johannes Bartholdi Duraeus är mormors morfars farfars morfars morfars mormors mormors farfars farfars brorsdotters dottersons dotterdotters sonsons dotterdotters son till Gunnar Thorleif Hellbom.

Posted in Familjen | 3 Comments »

Prins bland slavar

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCWed, 19 May 2010 14:08:30 +0000 26, 2007

I juni år 2007 var det premiär i Cincinnati, Ohio på en film som hette ”Prince Among Slaves”. Den handlar om en slav som arbetade i 40 år, från 1788, hos bomullsodlaren Thomas Foster i Natchez, Missisippi.

Han hette Abdulrahman Ibrahim Ibn Sori, född i Timbo, Guinea 1762. Han var prins i sin stam. Han studerade i Timbuktu och blev ledare för en av sin fars divisioner. När han återvände efter ett slag råkade han i bakhåll och såldes till slavhandlare. Han var då 26 år gammal.

I Natchez, Miss. köptes han av bomullsodlaren Thomas Foster och efter en tid blev han förman på plantagen. År 1794 gifte han sig med Isabella, en annan slav. De fick fem söner och fyra döttrar.

Tack vare sin kunskap om bomullsodling i Afrika införde han en lång rad förbättringar. Han fick tillstånd att anlägga en grönsaksträdgård och sålde sina produkter på torget i Natchez. Vid den här tiden träffade han dr John Cox, en gammal bekant från Timbo, där Cox hade bott i ett halvår medan han återhämtade sig från en sjukdom. Cox bad Foster att sälja Ibrahim till honom så att han kunde återvända till Afrika, men Foster ansåg att han var alltför värdefull för plantagen.

År 1826 skickade Ibrahim ett brev till sina släktingar i Afrika och beskrev sin situation. En journalist fick reda på det och skrev om det. Sultanen av Marocko läste artikeln och tog kontakt med den amerikanske presidenten John QuincyAdams och bad honom se till att Ibrahim blev frisläppt. Och genom påtryckningar från Washington frigavs han av Thomas Foster som inte begärde någon ersättning.

Det följande året ägnade sig Ibrahim och Isabella åt att samla in pengar så att de kunde friköpa sina barn. Därefter reste de till Liberia. Efter fyra månader drabbades Ibrahim av en febersjukdom och dog, 67 år gammal. Sin barndomsby Timbo fick han aldrig återse.

Såvitt jag vet har filmen ”Prince Among Slaves” inte visats i Sverige. Det är kanske något för TV.

Posted in Familjen | Leave a Comment »

The Foster Cabin

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCWed, 19 May 2010 04:21:00 +0000 26, 2007

Den här lilla stugan i Little Neck, Long Island, byggdes 1637 av Richard Fosters bror Thomas som hade lämnat England på grund av religionsförföljelser. Han fick 600 acres (fotbollsplaner) mark, som han senare  ersatte Matinecoc-indianerna för.

Det var inget stort hus, i bottenvåningen ett kök och en matsal och mellan dem en hall som var helt mörk om man stängde de båda dörrarna.

Om man fick oönskat besök av indianer kunde man klättra upp på vinden och dra upp stegen efter sig. År 1663 byggde Thomas ett större hus strax intill. Här bodde släkten i sju generationer. Under det amerikanska frihetskriget 1775-1783, när engelsmännen ockuperade Long Island, gjorde hessiska legosoldater en raid mot Fosters hus och grep en åldrig Thomas Foster, som de hängde i ett äppelträd. Han räddades i sista stund av en släkting men hämtade sig aldrig från chocken.

Huset står kvar än i dag och ligger i Alley Pond Park. Den ursprungliga dammen har byggts om till en njurformad bassäng. Alldeles utanför knuten går Long Island Expressway som leder in till Manhatten och ett kvarter därifrån bor en Brian Foster – möjligen en släkting till Thomas.

Posted in Familjen | Leave a Comment »

Ett glas öl

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCMon, 17 May 2010 04:32:38 +0000 26, 2007

Det här är släktens öl.

År 1886 kom de två amerikanska bröderna William och Robert Foster till Australien. De byggde ett frysrum och började tillverka öl.

Redan året därpå sålde de sitt bryggeri och vad som sedan hände dem är inte bekant. Deras öl, med en skuttande känguru längst ner på etiketten, blev väldigt populärt. I dag har Fosters öl tappat marknad i Australien men i 150 länder runt om i världen säljs det med stor framgång.

Numera är det Heineken som har tillverkningsrätten.

Är det någon som har druckit Fosters öl?

Posted in Familjen | 2 Comments »

Husbandman

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCSun, 16 May 2010 12:02:54 +0000 26, 2007

Christopher Foster, som utvandrade till Amerika 1635, känner jag mig särskilt befryndad med. Vi är båda ättlingar till Rurik i Novgorod, hans farfars far var Roger, som dödade de två pojkarna Karr och flydde till London.

Christopher kallar sig själv ”husbandman”. Det är en medeltida benämning för bonde. Han tillhörde den puritanska församlingen och alla de 220 ombordvarande på ”Abigail” (bilden) är puritaner. Målet för resan var Lynn, norr om Boston som var en puritansk koloni. Det är lite skiftande uppgifter om resan. Den sista engelska hamnen sägs vara Plymouth, som man lämnade den 1 augusti. ”Abigail” påstås ha kommit till Boston den 8 oktober 1635. I så fall måste man ha anlöpt andra amerikanska hamnar desssförinnan. En smittkoppsepidmi hade brutit ut ombord men ingen av familjen Foster tycks ha varit drabbad.

I Lynn tilldelades Christopher 60 acres land. En acre motsvarar ungefär en fotbollsplan. Lynn är känd som garvarstaden och har länge haft stora skoindustrier. En Foster blev också garvare. Christopher ägnade sig tillsammans med sin bror Thomas som kom över 1637, mest åt boskapsskötsel och fåravel. I Hempstead kallades deras egendom ”Foster´s Meadow”. Från 1650 är han emellertid stadsbo och ledamot av stadsfullmäktige i Southampton.

Historien är långt ifrån slut här.

Jag ser på en norsk sida att en resa med segelfartyg mellan Christiania och Quebec tog i snitt 51 dagar, men det hände att det kunde ta så lång tid som 101 dagar.

Posted in Familjen | Leave a Comment »

Tom Dooley

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCSun, 16 May 2010 05:05:28 +0000 26, 2007

År 1866 var det amerikanska inbördeskriget över. En glad soldat vid namn Tom Dooley kom ridande hem längs Yadkin River i North Carolina.

Han längtade efter sin flickvän Laura Foster. När Laura fick veta att Tom kommit hem packade hon några få ägodelar och tog en häst ur sin fars stall. Sedan dess var hon försvunnen. Tre veckor senare återvände hästen med skadade seltyg.

Någon tid därefter kom Lauras kusin Ann Foster i gräl med sin syster Perline. Perline bröt samman. Hon påstod att Tom Dooley och Ann, som var kär i Tom, mördat Laura i svartsjuka.  Tillsammans med familjen hittade hon Lauras grav. Flickans ben var brutna och i bröstet hade hon ett dolkhugg. Bredvid henne låg ett knyte med Lauras kläder.

Flera veckor därefter, den 1 maj 1866, kom en grupp män ridande in i staden Statesville. Med sig hade de Tom Dooley som hade bakbundna händer, ett rep kring halsen och en banjo på sitt knä.

Och han sjöng:

”Hang down your head Tom Dooley/Hang down your head and cry/Killed poor Laura Foster/You know you´re bound to die”.

Han blev hängd och begravdes på kyrkogården i Ferguson. I Elkville, några kilometer därifrån, finns Lauras grav.

Posted in Familjen | 3 Comments »

En häxa i familjen

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCSat, 15 May 2010 15:40:00 +0000 26, 2007

Bland de Fosters som lämnade England 1635 befann sig Ann Foster. Hon var 40 år yngre än sin make Andrew, som levde tills han blev 106 år. De slog sig ner i Andover i Massachussetts. När Andrew dog 1685 var Ann 65 år och hennes liv började falla samman. Fyra år senare blev hennes dotter Hannah så svårt misshandlad av sin berusade make att han blev hängd. Samtidigt blev Ann inblandad i en marktvist med sin granne  Joseph Ballard, som anklagade henne för häxeri.

När Ballards hustru drabbades av en svår feber, som läkarna inte kunde bota, misstänkte man att en häxa låg bakom. Två unga flickor hämtades från Salem för att spana efter häxan och när de fick syn på Ann Foster svimmade de. Ann anhölls och togs till fängelset i Salem. Hon nekade naturligtvis till något brott men när dottern Hannah, som också misstänktes för häxeri, anklagade sin mor för att fria sig själv, föll Ann till föga. Hon dömdes till avrättning, men innan domen hann träda i kraft dog hon i fängelset på vintern 1693.

Posted in Familjen | 2 Comments »

Axplock

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCSat, 15 May 2010 12:45:20 +0000 26, 2007

Fosters är en väldig släkt. Om jag lade in dem alla i min antavla skulle den svämma över alla bräddar. Jag önskar att jag visste lika mycket om nina norrländska anfäder som jag vet om Fosters. Men jag får göra lite axplock.

En kväll i augusti 1701 satt Fernando Forster tillsammans med några vänner i Black Horse Tavern på Newgate Street i Newcastle och drack öl. Då trädde hans ärkefiende John Fenwick in i lokalen. De låg i luven på varandra rörande ett arv. Fenwick började sjunga en ful liten visa om Forsters, vilket inte alls tilltalade Fernando. Förolämpad uppmanade han Fenwick att följa med ut för en duell.

Ingen av dem var väl riktigt nykter, men innan Fernando hann dra sitt svärd snubblade han på kullerstenarna och föll omkull. Då passade Fenwick på att sticka sitt svärd i honom där han låg på marken.

Det var ju inte något vidare gentlemannamässigt men kringstående vittnen tog fast honom och en månad senare hängdes han på platsen för dådet.

I Forster-kryptan i Saint Aidan´s Church hänger fortfarande ett träsvärd på kykans vägg.

År 1515 var tre ynglingar Foster ute och jagade i trakten av staden Newham. Det var Thomas 20, Roger 17 och Nicholas 14. De mötte tre jämnåriga av klanen Karr. Ett slagsmål utbröt sedan en av Karrs hundar bitit en av pojkarna Foster. Två ynglingar Karr och en av deras hundar dödades. Rädda för hämnd flydde Fosters. Thomas till Ridsdale och Roger till London, varifrån hans ättlingar emigrerade till Amerika 1635.

Flera berättelser följer.

Posted in Familjen | Leave a Comment »

Kort notis

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCSat, 15 May 2010 05:03:35 +0000 26, 2007

Här är en notis som jag vill publicera innan jag glömmer den. När Eringarde blir gravid beslutar sig Saluart att de ska resa till England. När de färdas genom Flandern blir de överfallna av den lokale härskaren Phinaert. Saluart och hans män dödas men Eringarde lyckas fly och söker skydd hos en eremit i skogen. När hon dör tar eremiten hand om pojken och föder honom med hjortmjölk. Han ger honom sitt eget namn, Lyderic (bilden).

Vid vuxen ålder får Lyderic veta vad som har hänt och börjar söka efter Phinaert. Han finner honom vid kung Dagoberts hov i Soissons. Han utmanar honom till duell och dödar honom och övertar hans landområden, där han kring år 640 grundar staden Lille.

Posted in Familjen | Leave a Comment »