Hellbom’s Weblog

Just another WordPress.com weblog

Västerort

 

                                VÄSTERORT

ALVIK

År 1904 gjorde Stockholms stad sitt första markköp i Bromma
socken. Det var Ulvsunda, Traneberg, Åkeshov och Stora
Ängby. Fyra år senare köptes Alvik och Äppelviken. Avsikten
var att anlägga trädgårdsstäder. Fyra trädgårdsentusiaster
stod bakom projektet. Stadsingenjören Herman Ygberg köpte
marken, borgmästare Carl Lindhagen höll ett öga på ekonomin
och juridiken, stadsarkitekten Per Olof Hallman utarbetade
stadsplanerna och stadsplaneingenjören Axel Dahlberg,
trädgårdsvillornas förespråkare, verkställde dem. En
pontonbro av järn som tillät spårvagnstrafik gav från 1914
de nya förorterna en fastare kontakt med staden. Bron gjorde
tjänst fram till 1934, då högbron var klar. År 1916
inkorporerades Bromma socken med Stockholm. Alvik och
Äppelviken var de första stadsdelarna som bebyggdes. Den
gamla folkskolan växte och blev en av Stockholms största,
Bromma Biografteater kunde inte alltid rymma alla barn som
köade till söndagsmatinéerna. År 1937 invigdes Alvikshallen,
ett centrum för Stockholmstennisen. Den brann ned år 1993,
men återuppfördes. Första gången Alvik nämns är i jordeboken
1720, i formen ”Ahlwijken” som namn på ett frälsetorp.

Spårvagnen står beredd att starta mot de västra förorterna
på invigningsbilden av pontonbron mellan Traneberg och Alvik
år 1914. (Stockholms stadsmuseum).
Bildtext 186 B:
Tranebergsbron under byggnad år 1933. (Stockholms
stadsmuseum).

BROMMA FLYGPLATS

En av anledningarna till att det blev flygplats i Bromma var
att formerna på Ulvsundasjön och Bällstaviken var mycket
karaktäristiska, varför det var lätt för flygarna att
orientera sig. Året för invigningen var 1936. De närmsta
grannarna var inte glada. En insändare beklagade sig över
att han fått mössan avstruken av ett lågtflygande plan, då
han stod på taket och målade skorstenen. Men de flesta vande
sig snart att se de gamla tremotoriga Junkersplanen svepa
fram över villorna i Norra Ängby. Författaren P.C. Jersild
berättar i ”Fem hjärtan i en tändsticksask” hur han som
pojke regelbundet vaknade om nätterna, när flygmotorerna
värmdes upp. ”Oljudet stör mig inte. Tvärtom får det hårda
bullret mig att känna trygghet. Jag brukar somna igen när
efternattens första tidningsplan drar på full gas och
dundrar fram över den långa banan för att så småningom
försvinna västerut.” Vid flera tillfällen har det varit på
tal att lägga ned Bromma flygplats. År 1972 fattade
regeringen ett beslut att Bromma skulle avvecklas och fältet
vara helt borta 1978. Men det växande inrikes- och
affärsflyget har föranlett ett omtänkande.

År 1946 när K.W. Gullers tog detta fotografi hade Bromma
flygplats åter öppnats för internationell flygtrafik, som
till större delen hade legat nere under kriget. Men snart
visade det sig att det blev för trångt på Bromma. (Nordiska
museet).

Trafikledartornet på Bromma. Foto: K.W. Gullers 1946.
(Nordiska museet).

HÄSSELBY-ÅKESHOV

 
Två av 1900-talets förgrundsgestalter, finansministern
Gunnar Sträng och professorn och chefredaktören Herbert
Tingsten, växte upp i skuggan av Lövsta soptipp, Herbert i
chefsvillan, Gunnar Georg Emanuel i arbetarbarackerna. De
träffades dock aldrig som barn. Tingstens hade redan flyttat
in till stan, när Sträng föddes 1906. Hässelby blev
växthusens stad. Jorden var bördig, gödsel köptes billigt
vid sopstationen. Som mest fanns här ett hundratal
handelsträdgårdar och den blivande finansministern, som
slutade sin skolgång vid tolv års ålder, behövde inte gå
arbetslös. ”Hade han fått ta realen hade han väl blivit en
duktig bokhållare”, sa hans första lärarinna i en intervju.
Han sökte själv sin bildning i böcker han hittade på
soptippen. År 1932 hade Sträng sparat ihop en slant för att
köpa en handelsträdgård, då han till sin egen och andras
överraskning blev vald till ombudsman i
Lantarbetarförbundet. På 1910-talet var Hässelby smått
skandalomsusat. Här skuttade ”damer och herrar ystert
omkring i tvärrandiga baddräkter i anstötlig frigjordhet.”
Ja, t.o.m. i bara mässingen, ryktades det.

Ett begrepp om vilken väldig trädgårdsstad Hässelby var ger
denna flygbild där växthusen ligger rad i rad. (Stockholms
stadsmuseum).

Utplantering av växter i trädgårdsstaden. Mest var det
blommor som odlades. Den blivande finansministern Gunnar
Sträng hade jobb här som trädgårdsdräng på 1920-talet.
Fotografiet är från Liljekungsvägen och togs av Lennart af
Petersens år 1962. (Stockholms stadsmuseum).

VÄLLINGBY

vallingby-vaxer-fram-karl-heinz-hernried-nordiska-museet
Vällingby växer fram – Foto Karl Heinz Hernried (Nordiska museet)

Namnet ”wellingaeby” förekommer i skrifterna redan 1347,
meddelar uppslagsboken ”Stockholms gatunamn”. Sannolikt är
den första leden namnet på invånarna, ”vällingarna”, de som
bor på vallen eller vid Valla. Trakten ägdes på 1300-talet
av Klara kloster men övergick i början av 1400-talet till
Bromma kyrka, som är Stockholms äldsta byggnad, troligen
uppförd på 1160-talet. Det moderna Vällingby planerades på
1940-talet under ledning av Sven Markelius. Man ville skapa
en ABC-stad – Arbete-Bo-Centrum. Den 1 januari 1949
inkorporerades Södra Spånga med Stockholm och exploateringen
kunde börja. Med ett storcentrum kring tunnelbanestationen
skulle Vällingby kunna bli en drabanstad till Stockholm. En
betydelsefull insats här gjorde Gösta Bohman, som var
ledamot av fastighetsnämnden, Svenska Bostäders styrelse och
Köpmannaförbundet, som tillstyrkte förslaget, om man kunde
räkna med ett befolkningsunderlag på 20-25 000. Utbyggnaden
gick snabbt, år 1952 kom tunnelbanan, år 1954 invigdes
Vällingby Centrum. Men ABC-staden blev inte riktigt som
tänkt. År 1991 arbetade bara 10 % av Vällingbyborna lokalt,
71 % jobbade i innerstan och 19 % på annat håll.
Nästan lika många som pendlade ut kom till Vällingby från
andra platser för att arbeta.

Utsikt från Vällingby storgård över ett pastoralt landskap
år 1950. Foto: Lennart af Petersens. (Stockholms
stadsmuseum).

Oscar Bladh fotograferade Vällingby centrum från luften år
1950. Tanken var att Vällingbyborna också skulle ha sina
arbeten på hemorten, men så blev det inte. (Stockholms
stadsmuseum).

ÅLSTENS TORG

 
Liksom järnvägen i den amerikanska Västern erövrade
spårvagnslinje 12 det ena territoriet efter det andra.
Smedsslätten 1919, Ålstens gård 1924, Höglandstorget 1926.
Staden köpte marken i Ålsten år 1905 för 16 öre
kvadratmetern. Enligt stadsplanen skulle radhus uppföras
längs Ålstensgatan. De byggdes sent omsider (1933) av Olle
Engkvist efter ritningar av Paul Hedqvist. Statsminister Per
Albin Hansson flyttade in i ett av dem. Inte långt därifrån
bosatte sig professor Herbert Olivecrona, liksom Inga
Tidblad och Håkan Westergren. Ernst Wigforss och familjen
Myrdal hade villor i Äppelviken, där bodde också Alice och
Ernst Eklund och efter dem Anders Henrikson och Aino Taube.
För dem alla var 12:an livslinjen, kontakten med staden. Det
väckte medborgarnas beundran och utlänningars förundran att
landets statsminister hade så enkla vanor att han åkte
spårvagn från och till sitt arbete. En oktoberdag 1946 hade
han just stigit av vid Ålstensgatans hållplats, då han
segnade ner och dog. Varifrån namnet Ålsten kommer är
oklart. ”Alasten” och ”Aswunda” förekommer som namn på en
gård på 1400-talet. Sjön gick högre upp än i dag. Här bodde
sannolikt fiskare. Kan det ha något med ålafångst att göra?

I prydliga rader ligger villorna på vardera sidan av
Ålstensgatan på Oscar Bladhs flygfoto från 1930-talet.
(Stockholms stadsmuseum).

Annonser

Ett svar to “Västerort”

  1. Göran Bæcklund said

    Först i dag har jag upptäckt din fina blogg! Tack för den.
    Fortfarande bor många kändisar längs 12-an, politiker, författare och inte minst journalister.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: