Hellbom’s Weblog

Just another WordPress.com weblog

Mina anor

Posted by hellbom på 62011000UTC06bUTCWed, 08 Jun 2011 18:32:22 +0000 26, 2007

Under det senaste året har jag huvudsakligen ägnat mig åt släktforskning. Gå ner till Blogroll till höger, klicka på Mina anor och lär känna mina släktingar i 2000 år.

Annonser

Posted in Familjen | 5 Comments »

Fillebunke

Posted by hellbom på 62011000UTC06bUTCWed, 08 Jun 2011 07:24:48 +0000 26, 2007

”Fillebunke” var det någon som sa. Det är säsong för det. En iskall filbunke med kryddiga pepparkakor – det är en delikatess.
När jag hör ”fillebunke” kommer jag att tänka på John Botvid. Det var hans signatur så att säga.
Vi träffades ganska ofta på 40-talet.När han skulle ha fest brukade han ringa. Det kunde ju bli en bild i Philip den Magre-spalten i Filmjournalen.
Så var vi hos honom, Kirre Johansson och jag, i Sundbybergsvillan en sen kväll på hösten 1946. Där var operasångaren Carl-Axel Hallgren med Siri, där var tandläkaren och skådisen Bengt Logardt med Alice, som skulle göra egen karriär som Timander. Vid pianot satt Kai Gullmar och klinkade.
Vi befann oss på övervåningen. Vid 12-draget knackade det på fönstret och Botte öppnade. Där stod på en stege Sundbybergs borgmästare Slampen Lindberg. Och sen satte festen igång på allvar.

Posted in Minnen | 4 Comments »

En Vasa-släkting

Posted by hellbom på 62011000UTC06bUTCMon, 06 Jun 2011 04:50:10 +0000 26, 2007

Gustaf Gustafsson av Vasaborg som ägde Scharenbergska huset här nedan är min släkting.

Han var född den 26 april 1616 som son till Gustav II Adolf och dennes älskarinna Margareta Slots.
Som frilloson blev han inte prins men han fick Nystad i Finland som grevskap. År 1648 donerade drottning Kristina Scharenbergska huset till honom, men efter en tid kom han på kant med drottningen och flyttade till Tyskland.
Han dog år 1653 och är begravd i Riddarholmskyrkan.

Posted in Familjen | Leave a Comment »

Bastu i hissen

Posted by hellbom på 62011000UTC06bUTCSun, 05 Jun 2011 06:08:02 +0000 26, 2007

– Hissen är varm som en bastu, sa Britt från Hemtjänsten när hon kom klockan åtta i lördags morse.Termometern vid köksfönstret visade 38 grader. Det är en märklig hiss vi har. Den färdas i ett burspråk.
När knäckebrödsbagaren Carl Julius Westerdahl byggde huset i början av förra seklet blev det ingen hiss. På gamla dar flyttade han in i den stora hörnvåningen på fyra trappor. Han dog 1928, 82 år gammal. Året därpå byggde sönerna ett burspråk och installerade en hiss. Den har speglar och vackra snickerier. Glasfronterna mot trapphuset är skönt bemålade med blommor i Jugendslingor.
När huset moderniserades 1982 täckte HSB hissens interiör med boardskivor. Det skulle bli lättstädat. Vi som flyttade in protesterade och Clas Helmerson tog hit snickare från Wasavarvet som återställde den ursprungliga interiören.

Ett annat intressant burspråk är karnapet på Scharenbergska huset vid Kornhamnstorg. Drottning Kristina skänkte huset till sin halvbror Gustaf Gustafsson, som byggde karnapet som vilar på fyra atlanter, två kvinnor och två män. Männen lär föreställa greven som antagligen satt där och beskådade livet nere på kajen. Vem som sitter där i dag vet jag inte.

Bilden ovan: Scharenbergska huset med karnap

Posted in Stockholm | Leave a Comment »

En dust med Dustin

Posted by hellbom på 62011000UTC06bUTCSat, 04 Jun 2011 07:13:18 +0000 26, 2007

Dustin heter den nya datorn. Ett kraftfullt monster. Supersnabb. Ansluten till Bredbandsbolaget. Nu ska det bli skriva av.
Det är snart ett år sen nu. Den 10 juni. Jag var på väg till Robin Järvis studentskiva. Men mitt på Folkungagatan, strax väster om Södermannagatan, orkade jag inte längre utan vände hem. Utanför min dörr föll jag och kunde inte resa mig. Efter ett tag lyckades jag krypa fram till grannens dörr och bultade på med käppen. Han kom ut och baxade upp mig. En vecka senare slog det till ordentligt. Axel körde mig till SÖS och där blev jag liggande i tio dar. Diagnosen var övermedicinering. Fjorton mediciner drogs ner till fyra. Det har varit svårt med balansen och rörligheten, men nu har jag hjälp med bäddning, städning, tvätt och inköp.
Jag tänker inte trötta ut er med sjukrapporter. Det ska bli roligare i fortsättningen.

Posted in Ålderdom | 4 Comments »

Ny mailadress

Posted by hellbom på 62011000UTC06bUTCSat, 04 Jun 2011 06:22:02 +0000 26, 2007

thorleif@hellbom.se är min nya adress. Webcom har upphört och Telia-adressen försvinner snart.

Thorleif

 

Posted in Information | Leave a Comment »

Häxan George – Disneys anfader

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCMon, 31 May 2010 08:01:02 +0000 26, 2007

En av mina släktingar är Walt Disney. Jag har anat det länge, men det har inte blivit av att jag har lagt in honom i släktträdet, för det är ganska tråkigt att gå från generation till generation.

Men så, den sista söndagen i maj, blev det av. Någonstans hade jag sett att Disney skulle vara släkt med Edward I av England, så där hakade jag på.

Sen surrade namnen förbi: Bardolf, Stapleton, Waldegrave, Fox, Call.

De sa mig ingenting. Men så var jag framme hos Disney och jag tog hem den här bilden. Sen började jag gå tillbaka igen och tittade på släkting efter släkting. När utvandrade de till Amerika? Där dök namnet George Burroughs upp. Död i Salem 1692, född 1650 – det framgick inte var.  Utexaminerad vid Harvard 1670. Hans far Nathaniel dog i Limehouse, England 1681. Hur hängde det här ihop?

Spaningen fortsatte. Och det visade sig att Nathaniel hade varit i Amerika i affärer 1650 och där föddes George. Så frun hade fått följa med. Pappa åkte hem till England men mamma och barn stannade tydligen kvar i Den nya världen.

George blev präst och gifte sig med Hannah. En söndag 1676 när han predikade i kyrkan i Casco (Portland) Maine blev församlingen överfallen av indianer. George räddade sig till en ö i Casco Bay.

År 1680 flyttade han till Salem där han var präst i två år, men efter bråk om lönen återvände han til Casco, bara för att återigen bli bortdriven av indianerna. I nio år var han präst i Wells. Den 4 maj 1962, när han satt vid sitt middagsbord, blev han anhållen av en grupp män och fördes till fängelset i Salem. Den 9 maj ställdes han inför domstol och anklagades för häxeri.

Två unga flickor vittnade mot honom. Abigail hade fått magiska dockor av honom, Mercy hade förts upp på ett högt berg  och han hade lovat henne alla kungadömen på jorden.

De allvarligaste anklagelserna gällde hans övermänskliga krafter. Han kunde lyfta en musköt med ett finger i bygeln, han kunde bära en tunna cider hur långt som helst, han kunde springa fortare än en häst.

Flera vittnen hade sett honom tillsammans med satan, men många förklarade också hur intelligent, generös. ödmjuk och trofast han var. Det hjälpte inte. Han dömdes till döden. När han  den 19 augusti 1692 stod under galgen och väntade på att repet skulle hängas runt hans hals läste han med hög röst ”Fader vår”, vilket anses omöjligt för en häxa. Åskådarna blev mycket rörda och krävde att han skulle benådas, men en präst förklarade att han blivit dömd av en domstol. Så hängdes George Burroughs tillsammans med tre andra män och en kvinna, alla dömda för häxeri.

Tjugo år senare fick hans barn ekonomisk ersättning för sin fars felaktiga avrättning.

Så här är jag släkt med George Burroughs:

Gunnar Thorleif Hellbom är farfars mormors mormors morfars morfars mormors morfars farmors morfars farfars mosters dottersons sonsons dottersons sonsons sonsons sondotters sonsons sonsons sonsons dotterdotters sonsons dotterdotters sonsons son  till George Burroughs.

Posted in Familjen | 1 Comment »

Moses i vassen

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCFri, 21 May 2010 14:06:06 +0000 26, 2007

Den här historien handlar om ett par av mina släktingar som var kykoherdar i Kristdala utanför Oskarshamn på 1600-talet.

På kvällen den 9 augusti 1633 hade kyrkoherde Bertil Duraeus och hans åttaårige son Johannes besökt en granne i Systertorp och rodde hemåt över en sjö som de kallade för ”gölen”. Mitt på sjön fick den gistna ekan en svår läcka, vattenfylldes och sjönk. Kyrkoherden började simma mot land och bogserade sonen framför sig.

Men när de nådde strandkanten var han så utmattad att han inte orkade ta sig i land utan sjönk ner i dyn och drunknade. Pojken blev liggande i vassen, där han senare på kvällen hittades av några bybor och blev återpplivad.

Efter en tid fick han en styvfar, även han en kyrkoherde. Han tog studenten 1648, blev prästvigd 1654 och 1670 stod han som kyrkoherde i sin fars predikstol i Kristdala. År 1387 avancerade han till prost.

Men hans liv fick inte ett lyckligt slut. Under de sista 20 åren var han och hans hustru så svårt alkoholiserade att de inte kunde ta sig ur sängen och han kunde naturligtvis inte upprätthålla sin tjänst. Han dog 1708.

Om detta lär det berättas i en bok av Sven Bankeström som heter ”Från flydda tiders Kristdala och Tunalän”.

Mitt släktskap med Johannes ser ut så här:

Johannes Bartholdi Duraeus är mormors morfars farfars morfars morfars mormors mormors farfars farfars brorsdotters dottersons dotterdotters sonsons dotterdotters son till Gunnar Thorleif Hellbom.

Posted in Familjen | 3 Comments »

Prins bland slavar

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCWed, 19 May 2010 14:08:30 +0000 26, 2007

I juni år 2007 var det premiär i Cincinnati, Ohio på en film som hette ”Prince Among Slaves”. Den handlar om en slav som arbetade i 40 år, från 1788, hos bomullsodlaren Thomas Foster i Natchez, Missisippi.

Han hette Abdulrahman Ibrahim Ibn Sori, född i Timbo, Guinea 1762. Han var prins i sin stam. Han studerade i Timbuktu och blev ledare för en av sin fars divisioner. När han återvände efter ett slag råkade han i bakhåll och såldes till slavhandlare. Han var då 26 år gammal.

I Natchez, Miss. köptes han av bomullsodlaren Thomas Foster och efter en tid blev han förman på plantagen. År 1794 gifte han sig med Isabella, en annan slav. De fick fem söner och fyra döttrar.

Tack vare sin kunskap om bomullsodling i Afrika införde han en lång rad förbättringar. Han fick tillstånd att anlägga en grönsaksträdgård och sålde sina produkter på torget i Natchez. Vid den här tiden träffade han dr John Cox, en gammal bekant från Timbo, där Cox hade bott i ett halvår medan han återhämtade sig från en sjukdom. Cox bad Foster att sälja Ibrahim till honom så att han kunde återvända till Afrika, men Foster ansåg att han var alltför värdefull för plantagen.

År 1826 skickade Ibrahim ett brev till sina släktingar i Afrika och beskrev sin situation. En journalist fick reda på det och skrev om det. Sultanen av Marocko läste artikeln och tog kontakt med den amerikanske presidenten John QuincyAdams och bad honom se till att Ibrahim blev frisläppt. Och genom påtryckningar från Washington frigavs han av Thomas Foster som inte begärde någon ersättning.

Det följande året ägnade sig Ibrahim och Isabella åt att samla in pengar så att de kunde friköpa sina barn. Därefter reste de till Liberia. Efter fyra månader drabbades Ibrahim av en febersjukdom och dog, 67 år gammal. Sin barndomsby Timbo fick han aldrig återse.

Såvitt jag vet har filmen ”Prince Among Slaves” inte visats i Sverige. Det är kanske något för TV.

Posted in Familjen | Leave a Comment »

The Foster Cabin

Posted by hellbom på 52010000UTC05bUTCWed, 19 May 2010 04:21:00 +0000 26, 2007

Den här lilla stugan i Little Neck, Long Island, byggdes 1637 av Richard Fosters bror Thomas som hade lämnat England på grund av religionsförföljelser. Han fick 600 acres (fotbollsplaner) mark, som han senare  ersatte Matinecoc-indianerna för.

Det var inget stort hus, i bottenvåningen ett kök och en matsal och mellan dem en hall som var helt mörk om man stängde de båda dörrarna.

Om man fick oönskat besök av indianer kunde man klättra upp på vinden och dra upp stegen efter sig. År 1663 byggde Thomas ett större hus strax intill. Här bodde släkten i sju generationer. Under det amerikanska frihetskriget 1775-1783, när engelsmännen ockuperade Long Island, gjorde hessiska legosoldater en raid mot Fosters hus och grep en åldrig Thomas Foster, som de hängde i ett äppelträd. Han räddades i sista stund av en släkting men hämtade sig aldrig från chocken.

Huset står kvar än i dag och ligger i Alley Pond Park. Den ursprungliga dammen har byggts om till en njurformad bassäng. Alldeles utanför knuten går Long Island Expressway som leder in till Manhatten och ett kvarter därifrån bor en Brian Foster – möjligen en släkting till Thomas.

Posted in Familjen | Leave a Comment »