Hellbom’s Weblog

Just another WordPress.com weblog

Sakletaren

Posted by hellbom på 52009000UTC05bUTCFri, 22 May 2009 09:56:50 +0000 26, 2007

“Du är världens bästa sakletare”, skrev Carina så vänligt för en tid sen.  Nja, det var väl en aning överdrivet. Men visst, efter ett halvsekels journalistisk träning har man ju uppnått en viss färdighet. Ofta gällde det att på nolltid ta reda på något eller att hitta en person. Att få tag på folk som var utbjudna på middag var en relativt enkel match. Litet knepigare var det om de befann sig ombord på ett tåg. Men det gick det också.

Min bästa prestation i sakletande gjorde jag nog den kvällen då ryssarna skickat upp den första hunden i rymden. På min skraltiga ryska lyckades jag ta mig fram till den raketbas som hade skickat upp satelliten. “Hur mår hunden”, frågade jag. “Charaså”, svarade ryssen. “Vad heter han?” fortsatte jag min intervju. “Sabaka”, sa ryssen. Det betyder hund. Ett par dar senare skickade ryssarna ut ett namn. “Laika”. Det kanske var mitt samtal som satte fart på dem.

Nu ska erkännas att utan dessa fantastiska telefonister längs linjen hade man inte kommit långt. Det var vänliga, idérika, levande människor, som utförde de mest omöjliga kopplingar. I dag låter det: “Vill du bla-bla-bla – tryck 1”. “Vill du bla-bla-bla – tryck 2”. Inte mycket mänsklig hjälp där inte. Men visst är det mycket som är lättare  med en mobiltelefon i var mans ficka, med SMS och Internet. För ett par år sen gjorde jag ett jobb tillsammans med en tjej som befann sig ombord på “Queen Elizabeth” på väg till New York. Kommunikationen gick galant, problemet var att bruden var svårt sjösjuk. Men vi var klara innan hon klev iland på Manhattan.

I tidigt 40-tal satt jag vid ringside i gamla Madison Square Garden och hamrade ner rond efter rond på min antika Remington. Bakom mig satt en telegrafist från Western Union som knackade in bokstav efter bokstav utan att förstå ett ord. Strecken och punkterna hamnade i huvudkontoret downtown, skickades vidare med kabel under Atlanten och dök upp vid Skeppsbron i Stockholm, där mina kompisar Izi och Efa på Telegrafen tog emot och skrev ut. I hallen väntade ett mc-bud från Dagens Nyheter i läderjacka, läderbyxor och snörade stövlar. Klockan var då fram emot fem på morgonen och prenumeranterna fick inte läsa mitt epos den dagen. Men i snusbodsupplagan fanns artikeln med.

Hade vi längre depescher, featureartiklar, bilder, åkte vi upp till flygterminalen, letade reda på någon känd passagerare, en statsminister, en skådespelare och utsåg honom till DN:s kurir. De verkade mycket stolta över uppdraget.kaffekalas

Den som fick mig att skriva den här artikeln var Engla Johanna Åman. Hon är en av mina nyfunna släktingar, född i Liden nära Sundsvall den 13 september 1861. Hon är min farmors farfars morfars farfars systerson sonsons sonsons dotter. Puh! Hänger ni med?, Hon var gift med Erik Eriksson, som var bonde och riksdagsman. Nu ryckte sakletaren ut och fann snabbt att han var folkpartist, satt i andra kammaren 1894-99 och var engagerad i rösträttsreformen. Fanns det nåra bilder på honom? Jovisst. Där sitter han på kaffekalas med Engla i kretsen av sin familj i hembyn Kväcklingen omkring 1920. Han är lite över 60 år gammal och han har en lustig hatt med platt kulle och uppvikta brätten.

 Det är såna här fynd som gör sakletaren så lycklig.

Advertisements

3 svar to “Sakletaren”

  1. Carola Hellström said

    Hej,

    Jag kan inte låta bli att slänga iväg en liten kommentar då jag har fastnat med ögonen i denna blogg. Mycket säga att jag verkligen uppskattar att läsa vad du skriver och då oavsett om det handlar om Stockholm eller fåglarna som vågar sig nära för ett litet besök.
    Tack för dina ord!

    Med vänlig hälsning,
    Carola

  2. Torbjörn Jonsson said

    Hej!

    Kul att jag snubblade över denna lilla bild. Engla Åman och Erik Eriksson är min farmors föräldrar. Övriga på bilden är min farmor Maria med farbror Sigvard i knät (min far Jonas var inte född än, kanske farmor var gravid med honom på denna bild?), Farmors bror Olle med frun Ebba, farmors bror Erik med frun Ingrid, och slutligen lillebror Jonas. Det är antagligen min farfar Konrad Jonsson som tagit bilden.

    Detta innebär ju förstås att vi har gemensamma anfäder långt tillbaka i tiden. Kan det vara Olof Olofsson, f 1665 i Flygge, Liden som är den gemensamma nämnaren??

    Med vänlig hälsning
    /Torbjörn

  3. Article writing is also a excitement, if you be acquainted
    with then you can write otherwise it is difficult to write.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: