Hellbom’s Weblog

Just another WordPress.com weblog

Från kvarteret Rudan Större

Posted by hellbom på 12009000UTC01bUTCFri, 02 Jan 2009 09:35:44 +0000 26, 2007

Rudan Större heter kvarteret där jag bor. Det begränsas av Nytorgsgsgatan. Folkungagatan, Renstiernasgatan och Tjärhovsgatan. Namnet finns redan på kartor från 1600-talet. Då låg väl några små stugor här, men större delen av området var trädgård.josabeth

 

    Utsikt   mot kvarteret Rudan Större 1857-58 – akvarell av Josabeth Sjöberg (Stockholms stadsmuseum)

Här är en beskrivning av målningen: ”Tre gathörn bryter det långa och faluröda planket, Kocksgatan, Pihlgatan (Folkungagatan) och Tjärhovsgatan. Längs gatan utspelar sig en rad olika scener, några sotare som resonerar, två repslagsarpojkar som flätar var sitt rep, doktor Levin kommer i en tvåhjulig vagn, två dalkullor tittar ut över gatan, repslagare Malmqvist på promenad med sin dotter, sjökapten Lorentz betraktar en grupp matroser, längst till höger avslutas paraden av två iakttagande flickor. Det som dominerar bakgrund är Katarina kyrka”.

”Ulla! Min Ulla! Säj får jag dig bjuda                                                                                                                                                                                                                                                                 Rödaste smultron i mjölk och vin                                                                                                                                                                                                                                                                   Eller ur sumpen en sprittande ruda”

Så skaldade Bellman. Att han ansåg att rudan var en god fisk kan man ta för givet. I dag förekommer den aldrig på matborden. Den är benig, den lär smaka dy. Sjörudan, döpt till Carassius carassius av Linné, lever i insjöar. Den kan bli en halv meter lång och väga över två kilo. Den är tålig mot kyla, dålig syretillgång och föroreningar. Om vintern går den i dvala i bottenslammet.ruda Dammrudan är en liten släkting på omkring tio centimeter. Från 1400-talet och flera hundra år framåt förekom den ofta inplanterad i dammar, gölar, till och med i brunnar. Den mässingsskimrande fisken var en nyttig liten rackare. Den livnärde sig på mygglarver.

Det är efter denna fisk mitt kvarter är uppkallat. Det är mycket troligt att det fanns ruddammar i närheten även om de inte är utsatta på några kartor. Men i resterna av den försumpade Fatburssjön (vid Medborgarplatsen) fanns dammrudor ännu på 1870-talet.

Kvartersnamnen Rudan Större och Rudan Mindre förekommer på den karta som stadsingenjören Peterus Tillaeus gav ut 1733. Men då var namnen redan närmare hundra år gamla.buketten

 

 

När Josabeth målade sin akvarell här ovan bodde hon i kvarteret Buketten, på östra sidan av Renstiernasgatan. En av hennes mest kända akvareller föreställer trädgården där på 1850-talet.  (Se här ovan). Där finns tulpaner, en del kål, höga digitalis, fingerborgsblommor, och en del tobaksplantor. Tobaken tror jag mest dom odlade för de vackra blommornas skull. Det fanns ju stora tobaksfält runt om i stan som försedde fabrikerna med råvaror för snus och cigarrer. Ungefär som i Buketten såg det nog ut också här i Rudan. Några fruktträd fanns det antagligen, kanske körsbärsträd, några bärbuskar  med krusbär och vinbär också. Några höga lummiga träd som syns på kartor och teckningar kan möjligen vara kastanj. Mot Tjärhovsgatan stod en rad popplar. Det fanns blomsterrabatter och troligen en liten kryddgård.

Men det mest som behöves till hushållet köptes i Björns trädgård eller vid nuvarande Medborgarplatsen, dit bönderna från Sorunda och Grödinge kom med sina varor. Där köpte man kött och fläsk och höns, ägg och smör. Sorundaborna var också mycket duktiga på att binda kvastar och fläta korgar.sorundabonder

Längs Götgatan fanns en rad bondkvarter, där bönderna kunde ställa in sina hästar och övernatta. Där fanns sexton så kallade brännvinskrogar som bara hade salt strömming, gurka, rödbetor och knäckebröd på matsedeln. I höjd med Gotlandsgatan var berget ännu inte nersprängt och backen fick namnet Fyllbacken. I hörnet av Ölandsgatan låg krogen Ekorren. Föreståndarinnan där hette Elisabeth Zetterström, mor till författaren och skämttidningsredaktören Hasse Z och farmor till kåsören och revyförfattaren Kardemumma. Ingen av herrarna låtsades någonsin om detta, såvitt jag vet.ekorren

Bilden till höger togs 1899 av fotografen Anton Blomberg. Tre tegelbärare, antagligen från något bygge i närheten, står utanför krogen Ekorren i kvarteret Monumentet på Götgatan, där Wideqvistska gården, ett av de större bondkvarteren, låg. Hasse Z lär ha haft dystra ungdomsminnen från denna krog, som hans mamma drev. Hela sitt liv försökte han förtränga dem.

Kvarteret Rudan Större inköptes 1850 av kakelungsmakaren Carl August Pettersson, som uppförde en brännugn i trädgården. Han hade stor framgång, han fick diplom och priser och hans kakelugnar kunde tävla med Rörstrands. Fabrikens unga flickor målade i majolika (fajans) på fri hand, det var små konstverk som väckte stor uppskattning.

Nedan: Kakelungsfabriken från Tjärhovsgatan 1870. – Ill: Gustaf Pabst

petterssons-kakelugnsfabrik2

De unga damerna var i sin tur mycket uppskattade av de svajiga herrarna från Katarina brandstation i bussarong med stor rosett runt halsen, vida byxben och matrosmössor. De hade sina rivaler i pojkarna från Erikssons mekaniska verkstad  på andra sidan Folkungagatan, men de var oljiga och skitiga och säkert inte i de fina fajansflickornas smak.

 

Vid det veckolånga midsommarfirandet i Rudan Mindre, på andra sidan Nytorgsgatan, fick både brandsoldater och verkstadsgrabbar nöja sig med att kika genom springorna i planket, medan de unga damerna dansade därinne i trädgården med herrar i vita kostymer.

Advertisements

3 svar to “Från kvarteret Rudan Större”

  1. Ja, det är ju en bit från ”fyllekrog” på det vilda Söder till Öfre Östermalm och Rolls Royce. En klassresa om någon!
    God Fortstättning på det nya året, Thorleif!
    MATS

  2. Hej!

    Jag arbetar med opposition på en avhandling som bland annat behandlar bilder av tegelbärare, och skulle mer än gärna få kontakt med dig ang. Anton Blombergs fotografi från 1899 ovan. Var har du hittat den?

  3. Tor-Björn Lindström said

    Hej!
    Snurrade runt på nätet och hittade av en tillfällighet ditt inlägg med bilder. Kände igen bilden ”Sorundabönder på väg till Stockholm”. Jag har aldrig sett detta motiv i original eller officiell kopia tidigare. Min farfar målade av denna år 1900. Han var bara en ung pojke då och bodde i Sigtuna. Jag hade ingen aning om att han målat av en annan tavla. Var tror du han kan ha sett detta motiv?
    Hälsningar
    Tor-Björn Lindström
    Helsingborg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: