Hellbom’s Weblog

Just another WordPress.com weblog

Hornstull – sista utposten

Posted by hellbom på 12008000UTC01bUTCMon, 14 Jan 2008 08:22:07 +0000 26, 2007

Nu är det längesen jag var i Hornstull. Jag drar mig för att åka dit. Hornstull har blivit ett inne-place, som det skrivs om i gratistidningarnas ungdomsspalter. Street är platsen där det händer. Det är vår gamla Viadukten.

Vi flyttade dit hösten 1931. Till denna utkant, denna obygd, denna sista utpost mot skrämmande förorter och ödslig landsort. Vi hade bott mitt i centrum, Döbelnsgatan 5, granne med Franska skolan, Johannes kyrkogård och brandstationen. Varför i herrans namn flyttade vi från en stor trerummare till en enrummare med hall och matvrå på 40 kvadratmeter? Hyran var 102 kronor i månaden. Men det fanns badrum, där vi kunde ta vårt lördagsbad ända tills kriget satte stopp för det. Hade vi kylskåp? Don´t remember. På Döbelnsgatan hade vi haft isskåp ute i farstun.

Hornsgatan 147 (2)

Vi bodde på södra sidan av Hornsgatan, där allt var nybyggt. Flammans hus i senaste funkis, med Stockholms vackraste biograf. 147:an där vi bodde en trappa upp med kafé och frisör under oss, 149:an med köttaffär och Alices hembageri, 15l:an med Brokaféet. Sen vidtog Avgrunden.                    

På norra sidan var det 1800-talshus. Där låg Norma, Lavass herrkonfektion och på hörnet mot Långholmsgatan en  tidningskiosk. Lavass var den ende på gatan som hade bil. En Volvo. Där bodde arbetarklass, grovisar, fabriksjobbare, arbetslösa. Undantaget var längst nere mot sjön, där Kvartersbiografen ligger. Där bodde Andrée som var droskägare och en gång hade ägt tolv hästdroskor. Nu ägde han ett antal färre bilar. Och där bodde magister Skerfe, som försökte fånga in ungdomen med tidningen ”Min tidning”. Det misslyckades.

På vår sida bodde tjänstemän, gubbar som jobbade vid spårvägen och posten, lägre militärbefäl och så vi då som var något mitt emellan, konstnären/artisten. Pappa bar en bredbrättad hatt som han stukade till en rundel upptill. Ingen annan hade en sådan hatt. De flesta hade keps.

Klingberg hette portvakten. Lennart hette sonen. Jag drog upp honom en gång, när han hade gått genom isen, då han stod och pinkade mot badhusets vägg. Någon medalj fick jag inte. Knappast ens ett tack.

Finast i vårt hus var en ensamstående mor, Schürer von Waldheim. Hon hade en son och en dotter. Pojken minns jag inte mycket av, men tjejen hängde med i grabbgänget och slogs som en furie, när Bergsundarna gick till angrepp. Vad blev det av henne tro? Och vad blev det av mamman, som skrev kåserier i Nya Dagligt Allehanda och en dag tog ett fotografi av min lillebror Lasse som stod lutad mot räcket på Viadukten? Det var första gången någon av oss var porträtterad i tidningen.

Sinsemellan kallade vi henne ”grevinnan”. Det var hon kanske inte.

En dag sa hon: – Nu ska jag resa till Rom.

– De sju kullarnas stad, sa pappa och visade att han var bildad.

Bilden: Hornsgatan 147. Fönstren t v om porten var våra.

Annonser

3 svar to “Hornstull – sista utposten”

  1. Axel Z said

    Vad roligt att få läsa om hur du hade det när du var ung! Jag har redan kommit på mig själv att flera gånger berätta för yngre än mig hur det var när jag var ung. haha!
    Lova och fortsätta skriva här! Men jag tycker ändå att du även ska skriva en bok, men det vet du ju redan.

  2. Janne H said

    Håller med, dina berättelser i bokform vore lysande!

  3. Hittade din sida mest av en slump och blev glatt överraskad då jag läste om ”grevinnan” Schürer von Waldheim eftersom jag har samma efternamn. Min före detta man var aldrig så värst intresserad av släkten men jag har alltid tyckt att det varit intressant med släktforskning. Jag misstänker att damen ifråga kan ha varit min svärfars mamma.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: