Sov du lilla videung…

Vi fick en grön jul. Ja, grön är väl lite mycket sagt – den var grå, mörkt grå. Vit var den inte, så som jular förväntas vara men sällan är. Så fick vi en grå januari, en grå februari och halva mars var grå, ända fram till förra torsdan, då jag från bussen såg en för mig okänd buske grönska. Hoppet tändes. Efter en rekordvarm så kallad vinter var en rekordtidig vår på väg. Men hoppet släcktes. I går morse låg ett vitt snötäcke över stan och flingorna yrde i luften. Temperaturen steg visserligen och fram på eftermiddagen var snön borta. Då började det igen.

Nu är det dymmelonsdags morgon och temperaturen står på ett par minusgrader. Gårdagens snö ligger kvar och mer ska det bli. Ungarna är glada förstås. Äntligen kan det bli pulkaåkning av. Men de bilister som ska ut på långfärd i påsk är inte lika glada. Det blir halt på vägarna.

Annandag påsk förra året inträffade den 9 april. När jag vaknade på Lustigtorp den morgonen var snötäcket en decimeter tjockt och stormen röt runt knutarna.

Det ser ut att bli likadant i år. Vi får en vit påsk. Stackars små fåglar. Stackars små blommor som lurats upp. Sov du lilla videung…